Missionshuset blir Sangis Kyrka 1948

Allt har sin början. Gudstjänster hölls från början i Salen hos Herman Gustavsson fram till 1913

Protokoll fört vid sammaträde med för byggandet av ett Missionshus i Sangis. Mötet hölls hos Herman Gustavsson i den sal där Gudstjänstfirande Sangisbor intresserade av Kristen mission hållit sina Gudstjänster. Mötet skedde den 13/12 1913. Betecknande var att mötet skedde Luciadagen då ljusets drottning gjorde entré. Närvarande var intresserade byamän för byggande av ett Missionshus. De Laestadiankristna hade redan sitt egna bönhus uppfört 1904.

Närvarande på det historiska möte som år 2025 ännu gör avtryck på Sangisborna var: A. J Lindqvist, Otto Nilsson, J E Svanberg, Odal Forsberg och H P Gustavsson

Utdrag ur protokoll daterat 13/12 1913 https://helgedomen-i-sangis-4.webnode.se/.

Under punkt 1 i protokollet beslöt man enhälligt att bygga ett Missionshus eftersom "Salen" hos Herman Gustavsson blivit för liten till antalet Gudstjänst-besökare. Hos Herman Gustavsson satt inte endast människor i Salen utan det satt människor i alla rum.

På mötet 13/12 beslöts enhälligt att bygga ett Missionshus. För förverkligandet av beslutet bildades en kommitté av endast två personer: A.J. Lindqvist och H.P, Gustavsson. Kommittén fick som uppdragatt upprätta kostnadsförslag för förverkligandet av Missionshuset i Sangis samt att sätta sig i förbindelse med erforderlig fackman.

Protokollet justerades av Otto Nilsson och Odal Forsberg.

Kommitté tillsätts

Kommittén med ansvaret för uppförandet av Missionshuset tog an sig uppgiften med iver och redan 21/12 var man redo för beslut. Närvarande på mötet 21/12 var: Gustavsson, A. Lindkvist, A.J. Benslin, J.E. Svanberg, Otto Nilsson, Odal Forsberg, Joh. Svanberg, C.O. Svanberg, m.fl.

Ur protokoll.

.

Deltagarna var fullt eniga och under punkt 1 i protokollet finner vi att de enhälligt beslöt att uppföra ett missionshus i Sangis av, som protokollet anger: Spantervirke. Missionshuset skulle innehålla två salar (två större rum för den Gudstjänsfirande församlingen) och en köksenhet.

En byggnads nämnd/grupp för verkställandet av beslutet utsågs förutom gruppen med: Gustavsson, A.J. Lindkvist, J.E. Svanberg och Otto Nilsson. Tomt för uppförandet av missionshuset erbjöd Herman Gustavsson på sitt skifte vilket emottogs av de närvarande med tacksamhet. Dagens Kyrka år 2025 står ännu på den platsen. Protokollet justerades av Benslin och Otto Nilsson.

Missionsföreningen hade fram till beslutet att bygga ett Missionshus arbetat utan egentliga stagar men på mötet att uppföra missionshuset beslöts att en herr Säfström från Vassen att utarbeta förslag till stadgar. Arbetet med stadgarna fortlöpte raskt och den 19/12 1914 antogs de utarbetade stadgarna. Med på mötet var: Protokoll fört vid sammaträde med för byggandet av ett missionshus intresserade byamän den 13 dec 1913. Närvarande på mötet var: J.E. Svanberg, Odal Forsberg och Gustavsson. Till justeringsmän att justera dagens protokoll utsågs Otto Nilsson och Odal Forsberg.

&2. En kommitté bestående av två personer A.J. Lindkvist och H.P. Gustavsson valdes och gavs nämnda kommitté i uppdrag att upprätta kostnadsförslag och sätta sig i förbindelse med någon fackman.

&3. Att justera dagens protokoll utsågs O. Nilsson och Odal Forsberg.

Protokoll fört vid andra sammanträdet med för byggandet av ett Missionshus intresserade byamän 21 dec 1913. ( Den 13/12 valdes en kommitté för byggandet av Missionshuset och redan 21/12 var man redo för beslut. Anm. Å.S.)

Närvarande på mötet 21/12 var. Gustavsson, A.J. Lindkvist, A.J. Benslin, J.E. Svanberg, Otto Nilsson, O. Forsberg. Joh. Svanberg C.O. Sandberg. Med flera.

&1. Beslöts enhälligt att uppföra ett missionshus i Sangis av spantervirke besående av "tvenne" salar och en köksenhet.

&2. Utsågs en byggnadsnämnd verkställandet av nämnda beslut och utsågs därtill H. P Gustavsson, A.J. Lindkvist, J.E. Svanberg och Otto Nilsson.

&3. Ett erbjudande av Gustavsson att upplåta fri tomt för missionshuset, på sitt skifte, mottogs med tacksamhet. ( Å. S Där är kyrkan ännu i dag)

&4. Upptogs åt Säfström i Vassen att utarbeta förslag till stadgar.

Protokollet justerades av Benslin och Otto Nilsson.

Stadgarna antogs 19/12 1914 för Missionsföreningen o missionshuset och närvarande var: J.E. Svanberg, Maria Svanberg, Robert Sandström, Odal Forsberg, Otto Nilsson, J. Benslin, Henrika Benslin, H. P Gustavsson, Anna Gustavsson och Sven J Gustavsson

Redan 3/5 1914 var några personer närvarande för beslut: Benslin, Lindberg, J Lindkvist, H. Bergström, H. Gustavsson, Otto Nilsson MFL.

betet med att förverkliga ett Herrens hus att fira Gudstjänst i fortsatte. Gudstjänsterna hölls fortfarande i salen hos Gustavsson. 1914 i mars beslöts under & 3 att upprätta en lista att var och en får teckna det belopp han till missionshusbygget var villig att erlägga. ( Senare vann Otto Nilsson en summa pengar som han skänkte till verksamheten med orden: Detta skall Herren ha.

&1: Beslöts att med det snaraste begynna med missionshusets uppförande och att för det ändamålet anställa 2 eller 3 man med tillfälle att för dem, som de önska delta med friviliga dagsverken i mån av; tid, lust och lägenhet

&2. För arbetets bedrivande beslöts att uppta ett lån till en storlek av 1000 kronor. En kommitté utsågs att verkställa beslutet: Gustavsson, J. Lindkvist, K.O. Bergstöm, Benslin och J. Lindberg.)

Beslöts på mötet att som tätningsmedel använda vadd om detta visar sig lämpligt, men i annat fall driva detsamma med drev.

Arbetet med att förverkliga ett hus för gudstjänstlivet fortsatte och i oktober1914 beslöt man att från Båtskärsnäs inköpa virke till golv, tak och annat. Man beslöt att upptag ett lån från Neder Kalix Sockens Sparbank på 1000 kronor.

1916 beslöts att börja med en syförening. Kvinnorna i byn har på många sätt förverkligat uppförandet och iståndsättandet av en allmän gudstjänstlokal i Sangis. I protokoll från 1916 nämns en predikant O. Ågren

Arbetet med att förverkliga missionshuset fortsatte och i Sangis fanns en Belysningsförening och i juni 1918 beslöts att Missionsföreningen skulle ingå som medlem i Belysningsföreningen och inleda "elektriskt ljus" i den takt man kunde.

Missionshuset hade stått utan brädfodring fram till 15/6 1922 då det beslöts att anskaffa bräder för brädfodring kommande sommar. Brädorna beslöt man att vara spontade. Sommaren hade varit regnig och i oktober och i oktober 1923 beslöts att brädfodringen skulle ske tidigt instundande vår. Arbetet med brädfodringen var tänkt att göras ideellt men man beslöt att anlita entreprenör. Herman Nilsson från Holmträsk antogs som entreprenör. Anbudet löd på 270 kronor. Lån togs på Nederkalix Sparbank på 1000 kr. Under tiden och åren som förflöt fram till dess att missionshuset 1948 blev Sangis Kyrka betalades årsavgift till Kalix Missionsförening och Lutherska Missionsföreningen en medlemsavgift på 50 kronor årligen.

Konklusion.

Att dyka djupare i protokoll tröttar läsaren men även skrivaren. Jag, Åke Sandström har försökt ge en bild av det slit och arbete tidigare generationer utfört för att vi i dag har en kyrka i Sangis. Ett Herrens Hus. Vi nu levande och verksamma Sangisbor och utflyttade Sangisbor ser det som vår uppgift, men även en förmån, att förvalta och vårda Sangis Kyrka att den även i framtiden är och får vara en byggnad Helgad åt Gud för den Gudstjänstfirande församlingen. En byggnad som följer oss hela livet. Där är många av oss döpta. Där är vi konfirmerade och många av oss vigda. Ännu döps nya generationer i Kyrkan och genom Dopet upptas i den Kristna församlingen. Generationer går och kommer i dag och under morgondagen. Låt oss därför med gemensamma krafter vårda den byggnad och det verk gångna generationer utfört oss nu levande Sangisbor och utflyttade, till fromma även för kommande generationer

Åke Sandström

(ordförande Sangis Kyrkliga förening)